lördag 11 februari 2017

Hej

Hej vänner, ovänner och alla okända. Jag har efter velande fram och tillbaka i några månader bestämt mig för att komma tillbaka hit, dock är alla gamla inlägg borta och sparade på annat ställe ifall jag någon gång vill läsa vad jag skrivit igen. Det känns för utlämnande att ha den tiden så öppen för allmänheten. Inte ens jag själv orkar läsa det nu.

Mycket har hänt sedan sist. Riktigt hur och vad jag kommer skriva vet jag inte ännu, provar mig fram lite. Har mest hållit till på instagram senaste halvåret i alla fall. Det är något som tar emot när jag sätter mig vid skärmen för att skriva på datorn numera. Det blir ungefär som när jag kliver in till terapin, det blir som murar byggs upp mellan medvetande och känslor så jag inte kommer åt det jag vill.

Hur ofta jag kommer skriva vet jag inte alls, just nu är jag i en rätt jobbig period (men bättre på flera fronter). December och januari har varit en utmaning utan dess like. Nu är läget som så att jag kommer börja terapi i annan stad med samma psykolog runt april men dom har bara beviljat ett år. Sedan antar jag att jag ska stå på egna ben. Nu är jag lite mer uppe vid ytan och har kommit igång med träningen igen som får mig att må bra, och somatiskt är det rätt oförändrat med. Jag försöker mest ta en dag i taget och FÖRSÖKER att inte oroa mig för mycket för framtiden vilket jag gör ändå. Work in progress i guess.

Just nu sitter jag mest och följer diskussioner och deltar i vissa grupper med fokus feminism och vissa politiska diskussioner, är väl smått besatt av att läsa statistik och undersökningar som görs om olika brott sedan en tid tillbaka och försöker väl få ett bredare perspektiv inom olika områden. Det är lite läkande för mig, att dels se strukturella problem i samhället och dels läsa mer om brott och vissa tillstånd så att jag kan få någon mer förståelse för varför så mycket skit har hänt, varför vissa gjort som dom gjort, och jag med. Det finns dock shitloads som aldrig kommer få en enligt mig godtagbar förklaring, och det finns mycket jag inte ens accepterar ännu. Att det har hänt mig. Att det händer andra varje dag fortfarande. Det har varit mycket smärtsamma insikter senaste halvåret minst. Mitt humör är också lite av en berg och dalbana efter denna hösten och framför allt vintern. När jag blir arg blir jag så arg att jag inte vet hur jag ska stå ut, när jag blir glad vill jag dansa genom hela sverige och känner mig okrossbar. Ungefär så ser det ut nu, väldigt lite mellanting och lagom.

Jag har för det mesta kommit ur den värsta skammen och skulden över mycket jag varit med om, inte allt men mycket. Jag kan oftast rikta ilskan rätt, och lägga skulden och skammen där den hör hemma. Vilket är rätt stort för mig. Men det finns fortfarande omänskligt mycket att reparera och jobba med.

Jag har pissdagar och bättre dagar. Vi får se om det blir något av det här. Är det något specifikt ni vill veta kan ni alltid skicka iväg ett mail eller en kommentar.

4 kommentarer:

Lunacy sa...

Fint att se dig här igen med Mia <3 kram <3

Silverglitter sa...

Hej <3

Lunacy sa...

Hej! Det var länge sen glitter! <3

[M] sa...

Fint att se dig och läsa dina rader <3